"Så, nu har du moonat på ett sjukhus också"

Det har minst sagt varit några tuffa veckor nu på senaste, efter att jag blivit utskriven från sjukhuset har jag varit otroligt matt och orkeslös. Då jag fått lov att ta bort allt smärtstillande har även värken tagit ett stadigt grepp om mig då främst i nacke/axlar/armar. I lördags förvärrades det såpass att jag hade så ont att jag kräktes och grät konstant och så fortsatte det, så igår åkte vi in på akuten. Läkaren förstod att det förmodligen var riktigt illa då en person med kronisk värk inte stod ut längre, och eftersom jag inte får äta tramadol och dylikt bestämde vi för att prova muskelavslappnande. Jag fick en spruta med muskelavslappnande (i rumpmuskeln, där av rubriken citerat av I) och smärtstillande i och fick även Paraflex utskrivet. Sprutan gjorde mig rätt så lullig i huvudet men jag kan inte beskriva känslan när värken släppte, vilken otrolig befrielse! Jag hade inte fått sova så mycket nätterna innan på grund av att hur jag än låg så gjorde det fruktansvärt ont, jag kan säga att jag sov ganska så gott inatt ;)

Tack vare den sprutan mår jag nu betydligt mycket bättre och I blev glad av att se mina mungipor få fram ett leende för första gången på flera dagar :) Nu kan jag ärligt säga att både jag och I är ganska så leds på allt detta så nu har jag bestämt att det får räcka. På fredag åker vi äntligen till Kiruna, som jag sett fram emot den resan! Sen väntar ett besök till Jämtland också och att ha något att se fram emot gör det mycket lättare att orka :)