Bulimia nervosa...

.... är jobbigt att läsa och skriva. Men numera är det min vardag.

Sedan tonåren har detta monster bott inom mig. Monstret kom fram då och då men jag lyckades alltid tämja det och fortsätta leva normalt. För två år sedan började monstret dyka upp allt oftare och jag fick svårare och svårare att tämja det. Efter allt som hänt så har jag tappat greppet helt och nu sitter jag här med den där diagnosen, Bulimia nervosa. Det här monstret är lurigare än många andra och det är svårt att förstå hur man medvetet väljer att plåga sin kropp såpass mycket. På ett sätt var det skönt att få diagnosen, att få veta att det faktiskt är en sjukdom och att jag inte kan fixa det här själv. Jag får hjälp nu och slipper kämpa för mig själv. Den här sommaren kommer bli extremt intensiv, jag ska jobba mot att bli frisk, ett heltidsjobb alltså. Det är som att lära sig att känna sig själv igen och att lära sig att äta igen, för det är något jag helt glömt bort hur man gör. Hur stor är en portion mat?

Att skriva om det här känns läskigt, det har ju varit något jag levt med i hemlighet sedan jag var 13. Det är läskigt att "komma ut", men jag måste säga att det samtidigt är fruktansvärt skönt. Bulimi är en sjukdom som oftast inte syns utåt så därför har jag bestämt mig att jag vill prata om det. Det är en sjukdom som många lever med, i hemlighet. Jag väljer att försöka vara helt ärlig med den här diagnosen och dom andra två. I mitt sjukskrivningsintyg står: Bulimia nevrosa, depression och ångesttillstånd, det är helt galet vad man kan tappa greppet ibland. Jag går nu i behandling på ätstörningsenheten här i Piteå där jag får förmånen att få otroligt bra vård med otroligt kompetenta behandlare.Det här påverkar även min värk rätt negativt men det positiva är att min värk säkert kommer bli bättre ju bättre jag mår. Jag är mer än någonsin motiverad att bli frisk. Tänk, om ett tag (som får ta hur länge det än behöver) kanske jag kan ha ett "normalt" tänkande kring mat och mig själv, något som jag inte haft sedan jag var 13, vilken befrielse!

PS.
Jag har stängt av min facebook på obestämd tid. DS