Pepp är inte depp

Jag måste börja inlägget med att berätta att jag haft en väldigt fin och mysig helg. En av mina absolut bästa vänner har varit och hälsat på och hon får mig på väldigt bra humör och jag släpper alla tankar kring smärta och trötthet, tack kvinnan, du är mega! Jag har även hunnit träffa I´s familj lite och det har också varit kul, dom är söta! Nog fick jag allt sota lite för att ha haft en relativt aktiv helg, jag har varit väldigt trött och slut och det har behövts några dagar till vila och återhämtning men inte gör det något när tillståndet orsakats av trevligheter :)

Mitt hjärnkontor har strejkat en del och orden har försvunnit innan dom hunnit hoppa ur munnen eller ersatts av något annat ord som inte hör hemma i meningen alls. Säkert ganska kul att lyssna på men ganska frustrerande att inte kunna säga det man tänkt. Igår fick jag kanske svaret på varför mitt huvud är en enda stor boll av ludd. Jag hade tydligen alldeles för hög dos av mina nattpiller och har därför ersatt den med en annan medicin. Efter att bara ha tagit den en gång har jag ändå uppfattat mig piggare idag och mitt huvud har känts mer klart än på väldigt länge så jag hoppas den upplevda effekten inte var en engångsföreteelse utan att den faktiskt är här för att stanna. Det var nämligen så att jag träffade en smärtläkare igår och det hela började med att han förklarade för mig vad smärta faktiskt är och vad fibromyalgi är. Mycket intressant och lärorikt. Han använder sig av en metod där han lägger lokalbedövning i nacke/skuldra och ryggslut som sedan ska göra att musklerna slappnar av och så att nerverna lugnar ner sig. Elle ja, något i den stilen, han babblade mycket och det gick väldigt fort, men ja, det kändes bra med behandlingen så nu ska jag fortsätta med sådana behandlingar några gånger till. Genom den här behandlingen säger han sig kunna skrämma iväg Tant Fibro och göra mig i princip värkfri. Jag har lovat mamma att tro på det, så nu jäklar ska här tros och det ska peppas och det ska helt enkelt bli bra!