Dagarna flyger förbi i våldsam fart. Det har varit ytterligare några tunga veckor med ny medicininsättning som small till rätt ordentligt på psyket, vissa dagar har jag nästan varit apatisk. Det är sjukt läskigt när man är likgiltig till precis allt, man känner sig varken glad eller ledsen - ingenting, tomt. Nu har jag tack och lov kommit tillbaka till livet en del och just nu kurerar jag förkyldning med tillhörande värk. Hur som haver så mår jag ganska bra ändå, jag och I bor numera tillsammans och det känns super! På måndag ska jag tillbaka för att få fler bedövningssprutor och förhoppningsvis får jag svar på några fler frågar jag går och grunnar på. Till exempel smärtstillande vid behov, jag vet dock inte var läkaren står i den frågan. När det kommer till Tramadol känns det som att läkarna är smått oeniga om vad som är bra och inte. Sist jag fick det utskrivet sa läkaren jag träffade då att polisen säger åt läkarna att inte skriva ut för mycket Tramadol på grund av att den svarta marknaden hos narkomaner är rätt stor. Känns så orättvist att det finns dom som endast vill ha tabletterna för sitt eget "välbefinnande" så vi som faktiskt behöver dom inte får utskrivet.
Jag vill avsluta det här inlägget med att ta och be våren att sluta vara så kall och snöig, jag vill ha värme!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar